En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige definieras den lagstiftningsmässigt som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som normalt utkommer minst en gång per vecka, inklusive löpsedel och bilaga.
Dagstidningen skiljer sig från andra tidningar genom sin regelbundna utgivning och breda nyhetsfokus. Den är tillgänglig för alla och täcker händelser från hela världen och samhället.
I Sverige har dagstidningar en lång tradition sedan 1600-talet, men deras upplagor har minskat på grund av television och internet.
Vad är en dagstidning?
| Kännetecken | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning. |
| Aktualitet | Nyhetsfokus. |
| Publicitet | Tillgänglig för alla. |
| Universalitet | Nyheter från hela världen och samhället. |
- Enligt Wikipedia räknas tidningar med utgivning minst en gång per vecka som dagstidningar.
- De inkluderar löpsedel och bilaga enligt lagstiftning.
- Till skillnad från veckotidningar kan intervallen vara längre än dagligen.
- Ordet ”tidning” kommer från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder nyhet.
- Sverige har en stark tradition av dagspress med hög läsarandel historiskt.
- Upplagor minskar på grund av digitala medier.
- Engelsk översättning: ”daily newspaper”.
| Form | Obestämd singular | Bestämd singular | Obestämd plural | Bestämd plural |
|---|---|---|---|---|
| Nominativ | dagstidning | dagstidningen | dagstidningar | dagstidningarna |
| Genitiv | dagstidnings | dagstidningens | dagstidningars | dagstidningarnas |
Vilka kriterier definierar en dagstidning?
Dagstidningen utmärks av fyra centrala egenskaper: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet, enligt Nationalencyklopedin.
Tidningar som utkommer mer sällan än dagligen kan ändå klassas som dagstidningar, till skillnad från veckotidningar.
Etymologisk bakgrund
”Tidning” härstammar från fornsvenska termer för nyhet eller underrättelse, som beskrivs i Språktidningen och Jan Olof Bengtssons blogg.
Hur har dagstidningen utvecklats i Sverige?
Dagstidningar har getts ut i Sverige sedan 1600-talet. Pressen växte under 1800-talet och bidrog till demokratisering och opinionsbildning.
År 2006 hade Aftonbladet 416 500 exemplar på vardagar och Expressen/GT/Kvällsposten 326 000, enligt Wikipedia om svenska dagstidningar.
Största tidningarna
Aftonbladet är oberoende socialdemokratisk. Expressen/GT/Kvällsposten är oberoende liberal.
Dessa upplagotal är från 2006 och har minskat sedan dess på grund av TV och internet.
Viktiga milstolpar i svensk dagspress
- 1645: Ordinari Post Tijdender (senare Post- och Inrikes Tidningar) startar.
- 1700-talet: Antalet dagstidningar ökar.
- 1776: Dagligt Allehanda, den första som utkommer alla dagar.
- 1863: Göteborgs-Posten grundas.
- 1864: Dagens Nyheter startar.
- 1867: Helsingborgs Dagblad börjar utges.
Kända fakta kontra osäkerheter om dagstidningar
| Etablerad information | Osäker eller oklar |
|---|---|
| Definition och kriterier enligt lag och encyklopedier. | Aktuella upplagor efter 2006. |
| Historiska milstolpar från 1645 och framåt. | Exakt inverkan av digitala medier på varje tidning. |
| Böjningsformer för ordet ”dagstidning”. | Framtida roll i medie landskapet. |
| Etymologi från fornsvenska. | Skillnader i lokala definitioner utanför Sverige. |
Ursprung och betydelse av dagstidningen
Begreppet dagstidning bygger på traditionell nyhetsförmedling för bred publik. I Sverige har det en särskild lagstiftningsmässig status med fokus på regelbundenhet och opinionsbildning, som beskrivs på Kryssakuten.
Den skiljer sig från specialtidningar genom sin universalitet.
Källor till informationen
Dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten.
Ordet ”dagstidning” böjs som utrum.
På engelska: daily newspaper.
Sammanfattning: Nyckelfakta om dagstidningen
Dagstidningen är en regelbunden nyhetskälla med rötter i 1600-talets Sverige, präglad av aktualitet och bred tillgänglighet. Historiska exempel som Dagens Nyheter och Aftonbladet visar dess roll i samhället, trots utmaningar från digitala medier.
Vad skiljer dagstidning från veckotidning?
Dagstidningar kan ha längre intervall än dagligen men har nyhetsfokus minst veckovis, till skillnad från veckotidningar.
Vilken var Sveriges första dagstidning?
Ordinari Post Tijdender från 1645.
Vad betyder periodicitet för dagstidningar?
Regelbunden utgivning, minst en gång per vecka. For mer information, se Australiainsight.
Hur har upplagorna förändrats?
Minskat på grund av TV och internet, med siffror från 2006 som referens.
Är alla dagstidningar dagliga?
Nej, även veckovisa med nyhetsfokus räknas.
Vad är löpsedel?
En del av den lagstadgade definitionen för svenska dagstidningar.
Engelsk term för dagstidning?
Daily newspaper.
Se också
Kan man få bostadsbidrag som student – Regler, belopp och CSN
Oral-B iO 4 – Recension, test, prisjakt och köpguide
Buss från Arlanda till Västerås: Tider, priser och bokning
Real Madrid vs Rayo Vallecano Lineups – Förväntade startelvor och skador
Hur Mycket Swish Kan Man Ta Emot – Gränser Per Bank 2025
Rollistan i Domare Claire Lewis – Skådespelare, premiär och BAFTA-nomineringar
